Juhlinbäckens Asta

Nu när det är helt ledigt från skolan (börjar nya kurser på måndag) så försöker vi ta igen oss lite.
Idag hade vi Johans familj här på middag. Hans bror med fästmö och lille charmtroll till son är hemma och hälsar på några dagar (de bor i i Oslo). Det var väldigt trevligt även om paniken över att inte ha hunnit städa trängde sig på.

Det kommer bli en välbehövlig helg hemma hos mina föräldrar. Vi ska titta förbi och säga hejdå till Johans familj innan vi åker hemåt men sen i helgen händer det en del saker som säkert intresserar er.
Det är ju väldigt länge sedan ni såg kort på Atlas men nu ska här hälsas på och kameran ska absolut med! Vi får se om helgen bjuder på något annat roligt. Blir allt så som vi hoppas och har tänkt oss kommer det bli många små besök runt om i västerbotten.

Jag har så mkt att göra att jag knappt hinner andas, det är i alla fall så det känns. Johan bara jobbar och jagar medan jag har slutspurt i skolan. Tentade idag och sen gör jag den andra på onsdag. Igår var faktiskt första målet varm mat jag åt hemma på hela veckan, tror jag, fast jag kommer inte riktigt ihåg när sist var.
Med tanke på allt plugg tar jag mig inte direkt ut om dagarna utan vi sitter mest i en skrubb nånstans på skolan och gräver ner oss i böcker. Det skulle inte förvåna mig om jag blir ljusskygg till råga på allt.



Stackars Johan fick lite lätt panik i lördags när jag kom hem på kvällen och frågade "vad som hänt med hunden".



Ni kan ju gissa att han fick lite lätt panik för de hade ju jagat hela dagen så att hon gick och la sig var ju inte direkt något konstigt. Efter X antal samtal till hundägande vänner så ringde han veterinären. Kan ni förstå att ett samtal där vi bara vill veta antalet kortisontabletter vi ska ge kostar 200:-?. Den här gången var det faktiskt tur i oturen att Delah gick på kortisonkur. Problemet är nu bara att vi har för få tabletter så absolut senast imorgon måste vi till veterinären och få fler.
Jag tycker verkligen inte om när hundarna är "trasiga".

Veckorna går i en väldig fart nu tycker jag. Delah är ju sjukskriven, så därför har Mira jagat ganska hårt senaste tiden.

Då minnet sviktar om vilka dagar allt hänt (och jag inte ids kolla i mina anteckningar) så lämnar jag bara ett litet resultat för senaste tiden. Jag har gjort fyra släpp med Mira sedan jakten börjat om. Det har resulterat i fällda älgar vid tre av släppen. Jag hade en kompis med mig en dag som fick fälla en älg för Mira på ett mycket långsamt gångstånd och även jag har fått fälla några älgar efter att hon gjort bra jobb. Även det släpp som inte resulterade i någon fälld älg gav ett bra läge, men eftersom tjuren lämnade ståndskallet och kom rakt i famnen på mig så fick den fortsätta sin resa genom skogen. Det är inte särskilt intressant att fälla älg som kommer smygande då hunden skäller ståndskall en bit bort.

Imorgon är det dags igen. Målet för kommande dagar är att hitta en tjur som står bra för hunden. Om jag får så tänkte jag gå mot snöberget imorgon och se vad som finns där.. Nån älg tror jag säkert finns där, bara hoppas att det inte är så vasst i marken så tassarna tar stryk. Det lär visa sig.

jag går väl genom Söndagen. För första gången i år har jag faktiskt lyckats ta ett par bilder, även om kameran varit med ett flertal gånger. Man kan väl säga att morgonen började värdelöst..
Direkt efter jag släppt henne så sprang mira in i ett område där vi inte får skjuta med studsare. Detta av den anledning att det finns många hus där. Där blev det upptag och fast ståndskall.

Tidigare i höst har både vi och ett annat roknäslag skjutit kalv i det lilla området. Så risken fanns ju alltid att det var en ensam ko (vilket vi inte får skjuta längre).
Jag gick in och kikade och eventuellt försöka stöta älgarna om det var skjutbart djur. Det visade sig va ko och kalv, så jag gjorde en försiktig stöt som till en början såg mkt bra ut. Men älgarna väljer ju själva vart de går, och rätt som det var så vände de på klacken och gick över rokån. Nu var det mkt stenar där så Mira tog sig över utan problem och ett sakta gångstånd fortsatte.
Efter att jag med visst besvär tagit mig över ån så fick jag ringa ett samtal, eftersom älgarna gått in och parkerat i ett nytt område där roknäs lag 1 jagade. Det var inga problem att gå in och skjuta, så ansmygningen började.

Väl framme på ståndskallet så såg jag både kon och kalven. Jag kikade lite extra på skallen på kalven och såg de små "horn-knopparna" som på vissa tjurkalvar syns ganska väl. Då man sett knopparna ordentligt finns ingen risk då att man tar fel och skjuter en liten kviga istället för en kalv. Kalven hade stannat precis framför en gammal lada, så något skott var inte att tänka på. Att flytta på mig kändes riskabelt och till slut kanske de skulle flytta sig i bättre läge.
Det tog ca en timme innan kalven flyttat sig tillräckligt mkt för att ladan inte skulle vara i kulfånget. Skottet gick och kalven föll död till marken på en millisekund


kon och Mira vid den döda kalven ca 5 minuter efter skottet.
Kalven syns ett par meter framför kon (om man tittar till höger om den
lutande björken som är mitt i bild).

Efter skottet försökte kon få med sig kalven genom att sparka och stampa på den. I 20 minuter stod hon och tittade på kalven och var arg på Mira. Sen gick hon sakta iväg 500 meter och sen tillbaka och kikade på kalven lite till. Mira fortsatte sen att skälla på Kon till 18.30 och då hann dom än en gång dit för att kika på platsen där kalven tidigare låg.

helgen har gått fort och den har minst sagt varit händelserik. Min mamma kom i fredags och vi åkte till luleå för att se Champions of rock (hyllning till Queen). Det var bra men jag kände mig minst sagt som yngst i publiken. Extra spännande blev det i alla fall när popcornmaskinen i entrén fick frispel och startade brandalarmet.
I går var vi i alla fall iväg till Haparanda och köpte halva IKEA.
Johan och Mira är fortfarande i skogen. Kul för Mira att hon är tjurig och synd om mig att Johan då alltid har någon att skylla på för att han aldrig kommer hem. Han har förresten skjutit en riktigt fin kalv idag. Men en älg räcker tydligen inte för Mira om det finns kvar fler i skogen...

I och med Delahs krasslighet får hon ju inte motioneras utan ska ta det lugnt. Är det någon som har ett bra tips på hur man tröttar ut en hund som klättrar på väggarna av tristess utan att cykla en mil eller två?

Delah har varit dålig i halsen en längre tid. När hon blir trött i halsen så hostar hon lätt och äter hon lite för fort blir det också där lite kraxningar. Vad värre har varit är att vi misstänkt att något suttit fast för ibland har hon rent av fått "hostanfall", precis som man själv kan få när man är förkyld med slem i halsen. Nu fick vi i alla fall nog och bokade tid hos veterinären och tror ni inte på f*n att hon är trasig?
Hjärtat tickade som det skulle ochhalsmandlarna såg bra ut men han ville ändå röntga lungorna för säkerhetsskull. Då visar det sig att hon har luftrörskatarr. Det var turligt nog en väldigt lindrig en och har vi tur är det vad som har varit fel hela tiden. Så nu blir det kortison i 3v och sen ska hon förhoppningsvis vara som ny igen. Så nu blir det vila för Delah som gäller. Jo en sak till, terriern har börjat löpa så Johan ser inte direkt positivt på det här med att få jaga massor efter uppehållet...

Stort grattis till Görgen och Anette vars labradortik Nelly fick sju små fina valpar i helgen!

P.S. Görgen och Anette är Askas husse och matte.

Det här kortet är taget den 4 juni vilket betyder att det var 16 dagar till valpning, med andra ord strax över två veckor. Mira blev aldrig riktigt begränsad under dräktigheten utan hon var i stort sett sitt gamla vanliga jag.
Någonstans fick hon i alla fall för sig att krypa under sängen, vilket är väldigt vanligt när det börjar närma sig men ändå så otroligt ovanligt när det gäller Mira.

I helgen har vi varit fullt upptagna med tävling. Vi har inte tävlat själva med hundarna, men varit mkt delaktiga ändå.
Det började med att vi steg upp klockan 02.00 natten till lördag för att samlas klockan 03 då frukosten till de tävlande skulle vara klar vid 4 tiden. Elsa hade en plats i köket där det skulle göras både frukost och lunch under dagen.
Jag behövde inte va där lika tidigt då jag skulle samlas halv 5. Tanken är ju att jag ska bli jaktprovsdomare, och då krävs först att man går några elevprov, vilket innebär att jag följer med en utbildningsdomare på ett vanligt jaktprov och sen gör vi varsin bedömning av provet. Därefter jämförs våra prov och utbildningsdomaren gör ett utlåtande om hur jag skött mig under dagen.

jag tror nog att jag fick godkänt på mina två elevprov i helgen. Tyvärr lyckades inte hundarna så bra. Lördag kom upptaget mkt nära bilen, och söndag blåste det storm vilket jag tror var anledningen till att älgarna var otroligt nervösa.

Vidare ska det till vintern bli nån sorts teori, och nästa år är det aspirantprov som gäller. Då krävs att man går minst två prov där hundarna tar pris. Sen får vi se hur det går med den biten.

Helgen verkar lyckad med 27 prisprov (enligt uppgift), vilket är ett bra resultat.

Grattis till Henrik och hans Tyr som vann SM idag. Det var hård konkurrens men han lyckades knipa vinsten med ett superresultat på hela 94 poäng!
Om fem timmar bär det av till Arnemark för att fixa frukost till ett gäng hungriga jägare. KM börjar ju imorgon så det kommer bli fullt upp i helgen för oss båda.
Vi får försöka hålla er uppdaterade bäst det går.

Idag startar Ackos husse Henrik på SM med sin andra jämthund Tyr.
Vi håller tummar och tår för att de vinner!



Bilden är tagen från jaktjournalen där ni förövrigt kan följa SM-deltagarna online.

Sista dagen innan uppehållet.

Delah släpptes vid en plats där det vistats mkt älg senaste dagarna. Och det dröjde bara 5 minuter innan hon skällde ganska precis en kilometer bort.

En passare hade gått in på en vinterväg och upptaget kom (enligt astron) 90 meter från den vägen. Det stod dock bra och flyttade sig knappt nåt under tiden jag gick den där kilometern.
När jag kom fram så var det som vanligt tätt och jag bestämde mig för att avvakta eftersom älgen gjorde utfall mot hunden och då fanns ju chansen att den skulle visa sig i någon lucka. Ett plötsligt sken gjorde dock att jag inte mer än skymtade en älg i slyet. Det visade sig att passaren hade fått vinden i nacken och älgen flydde så fort den obehagliga doften av människa nådde mulen. Nytt ståndskall 800 meter bort så det var bara börja gå.

Plötsligt stod där en ko och en kalv på 40 meter helt öppet och glodde på mig. Men jag lyfte då inte ens bössan då Delah stod och skällde en bit därifrån.

När jag kom in på ståndskallet var det älg överallt. Jag såg en ko med två kalvar och baken av en vuxen till.
Kon och kalvarna täckte varandra hela tiden och den där älgrumpan hade knallat iväg då jag försökte hitta nåt bra läge. Något oroligt vandrade de lite smått hela tiden och ett älgkliv är långt, så man hamnar fort på efterkälken. Den ensamma älgbaken fick jag se igen då den smög sig iväg från hunden och de övriga älgarna. Det hela slutade med att älgarna blev störd av ett rådjursdrev och Delah kom tillbaka då skenet blev för långt.

Mira hittade en ensam kalv på lördagmorgon som fanns på grannmarken. den stod en halvtimme sen sprang den i 3 timmar utan att stanna nåt mer. Tyvärr svårt att säga till Mira att det är onödigt att slösa energi på den..

På eftermiddagen kände hon älg direkt jag tog henne ur bilen. Vi fick gå 500 meter i koppel innan jag kunde släppa henne P.G.A att vägen var nära.  det tog en minut så skällde hon. Lockande älgar gav misstanken på ko och kalv igen. Nästan vindstilla gjorde det svårt att smyga och jag såg älgarna flera gånger.
 Jag tyckte även att jag vid första synkontakten såg något som blänkte. Men om det nu var en tjur där så hade han smitit iväg då jag var närmare. Kon och kalven delade på sig ibland och jag hade kon på 25 meter i en och en halv timme. Trots att jag gick runt och försökte se från andra håll så fanns bara kon i närheten. Till slut så kom de ihop igen och vid enda skottläget på en av de båda kalvarnas hals och huvud så stod de fritt mot horisonten. Så skottet fick utebli även idag. De gick till slut in på grannmarken och Mira kom tillbaka vid 21-tiden.

Ajax mår finfint och har tydligen befäst sin roll som "coolingen" där borta i Sveg. Förra veckan fick han dessutom uppleva snö för första gången. Vad han tyckte om det är osagt men jag gissar på att han tog det med ro.



Det råder inga tveksamheter om att det är Ajax på kortet men nog har det hänt en hel del här med, om än inte lika mycket som med Arrax.

Det har varit en väldigt lugn söndag med massa mys. Johan skulle egentligen ta en kort dag i skogen eftersom han blev lite senare igår (en bra bit efter nio). Men på vägen hem från skogen hann det tydligen vandra in en stor tjur på marken så det blev bara till att fylla magen med lite mat och sen iväg igen. Nu har han i alla fall kommit hem igen och vi har hunnit leka lite med hundarna.





Nu blir det nog en lite längre kvällsprommis och sen skulle jag tro att vi kryper upp i soffan.

Han gick under namnet "fetpalten" väldigt länge men som ni ser har det hänt en hel del sedan dess...


Det är såhär vi minns honom