Juhlinbäckens Asta

På hemmafronten är det mest potatismos i huvudet, så virriga är vi. Under veckan jag var borta ringde vår granne och klagade över att Delah tydligen skäller när vi är borta. Stackars grannen hade inte velat stöta sig med oss men det är ju inte lätt för oss att veta vad som händer när vi inte är hemma. Speciellt då med tanke på att hon knappt alls skäller i buren då vi har en chans att höra. Det blev lite pussel med jobb och så men vi försöker i alla fall ta det långsamt och har henne så mkt som möjligt inne när vi är borta. Jag är verkligen positivt överraskad för det har hitintills gått superbra med bara en frigolitkyckling som dödsoffer.

Om ni går in här så kan ni läsa om hur det gick för Aska på hennes premiärutställning.

Elsa är på nå jobbgrejs söderut sen några dagar, så man får ju erkänna att det är lite ensamt här hemma även om det är gas i botten i Delah mest hela tiden.

Medan hon är där och jobbar så fördrev jag helgen i Luleå. Jag anmälde mig tidigare i vår på en jaktledarutbildning så man kanske får lite bättre koll på lagar och regler. Jaktledaren har massor ansvar, så det gäller att veta hur man ska minimera risken att något händer ute i skogen.

Det var en riktigt bra utbildning där man fick svar på det mesta. Det är alltid roligt att lyssna på folk som är vet vad de pratar om. Efter två heldagar där så väntade jobb natten till måndag. Det är rätt så besvärligt då man plötsligt kan jobba natt en eller ett par dagar/vecka. Uppe på nätterna och sömn på förmiddagarna gör att man blir dygnvild. Men man får nog va glad att man får jobba så mkt man gör nu. För till hösten blir det semester :-)

Jaja, imorgon väntar vanligt förmiddagsarbete, och sen ska jag hämta elsa på flyget :) om inte askan ställer till elände.

I helgen går skk nationella av stapeln i Piteå. Vi kommer själva inte ställa ut Delah för pälsen har inte riktigt kommit i uppbyggnad än. Dessutom ska jag flänga runt halva Sverige i veckan (Stockholm, Göteborg och Lund). Johan ska dessutom till Luleå för jaktledarutbildning.

Så som det ser ut nu så ska i alla fall Aska göra sin första insats i ringen. Så nu håller vi tummar och tår för att det går superbra!

Delah börjar bli riktigt duktig på det här med att gömma saker. Kanske lite väl duktig med tanke på hur mkt ett älghorn under mattan kan få en att snubbla...

Under påsken förra året så märkte vi att Zelda hade börjat tappa en hel del hår. Vi kopplade detta då automatiskt till att det var något med fodret och försökte hitta något som fungerade. I maj bestämde vi oss dock för att ta kontakt med en veterinär som specialiserar sig på hud. Sagt och gjort så behövde hon bara ta sig en titt på Zelda och hon hade en teori om att det kunde röra sig om en sjukdom som heter Cushing. Det man gjorde var då att under en hel dag genomförde en sk kortisolhämning. Denna går ut på att man ger en spruta med dexametason vilket är en syntetisk form av kortison. Sedan tar man prover efter 3, 6 och 8 timmar för att se om binjurarna minskar sin egen produktion av kortisol för att "väga upp mot" dexametasonet. Det tredje provet visade 132.8nmol/l (ska ligga under 40nmol/l) och man kunde sammanfattningsvis konstatera att hon hade sjukdomen.

Zeldas Cushing beror troligtvis på att det sitter en liten godartad tumör i hjärnan vid hypofysen som "sätter den ur balans" så att den skickar fel signaler till binjurarna som i sin tur producerar för mkt kortison.

Några symptom för Cushing:

• Ökad törst
• Ökad urinering och svårt att hålla tätt
• Ökad aptit och bukförstoring
• Leversvikt
• Sockersjuka
• Håravfall
• Tunn hud
• Ökad pigmentering av huden
• Uttunning och muskler och svaghet
• Trötthet
• Ökad infektionsrisk

Vi upptäckte antagligen sjudomen väldigt tidigt och än så länge märker vi bara av symptomen som har med huden att göra (håravfall, tunn hud och pigmentering) samt att hon lättare får hudinfektioner. Detta leder till att vi varje tisdag duschar henne med ett desinficerande schampo (pyoderm).





Detta är inte alls så opopulärt som det ser ut utan fungerar faktiskt riktigt bra så länge som man duschar henne i riktigt varmt vatten.

Det har varit ett väldigt jobbigt år och någonstans har vi känt oss tvungna att fatta ett beslut om hur vi ska göra den dag man måste sätta in en medicin (vår veterinär rekommenderar Vetoryl). Efter senaste veterinärbesöket kändes det dock mkt bättre för hon är tydligen nästan oförskämt pigg och upplevs inte alls som en hund med Cushing. Det är inte ens säkert att vi kommer behöva sätta in medicin alls utan hon kan komma att leva ett normalt hundliv trots sjukdomen.

Till sommaren fyller Zelda 8 år och att människor som inte känner oss eller henne gissar på att hon är omkring 4 år tycker jag säger en hel del om hennes allmäntillstånd.

Jag gillar inte att ha fel och kan ibland ha lite svårt för att erkänna det så njut pappa.

Du har rätt, hon är nog en liten tiger ändå. På mer än ett sätt...

Det brukar ju heta att "även solen har sina fläckar" men i vårt fall är det nog mer tal om att solen ibland lyser. I vår umgängeskrets är vi inte direkt kända som de mest produktiva. Även om det händer en del så rör det sig mer om dvala och sen ett superil där allt händer. Jag tror mig uppleva att vi är i ett sådant just nu. I veckan har det nämligen hänt en del ute i hundgården.



Johan har byggt en ny plattform till hundarna men medan Mira älskar att sitta på den verkar Delah inte vara lika övertygad.



Tro det eller ej men efter (håll i er) närmare 3 år har hundhuset äntligen fått sig en ytterdörr. Som jag tom har hunnit måla!!!



Nu är det bara lite omflyttning av grus kvar så ser det inte så pjåkigt ut. Nästa projekt blir att lägga en liten stengång på Viramattan och konstruera en bro. Vi får se hur många år det tar...

Under veckan gör man vad man kan för att hålla sig flytande. Man stiger upp, kommer till jobbet i tid och gör där det man ska. Sen kommer man hem, äter, pysslar med hundarna och sen går man och lägger sig. I fredags var dock ett undantag för Zelda fick följa med på jobbet vilket jag tror var uppskattat av både vovven och arbetskollegorna. Ja och på lördagarna så är det lite som att gå in i en vägg för då slappar man bara, kanske går på stan en sväng men mest så tar man det bara lugnt. Det är faktiskt på söndagarna allt händer här hemma. Direkt vi vaknade i morse så tog vi en cykeltur med Delah och Mira vilket var riktigt skönt. Mira har inte en suck när det gäller att hänga med i Delahs tempo, hon är precis som en travhäst, både till teknik och fart. Sen har jag plågat altanen med högtryckstvätten men det gick lite si och så med det. Nu ska jag sätta igång en tvätt och sen blir det till att baka bröd för den kommande veckans behov.

Vad gör ni idag?

Jo, igår var vi ju på stan och då hittade vi ett jaktspel vid namn "Hunting Unlimited". Johan får återkomma med en recension men det verkar i alla fall som om han tycker om det.