Alla hundar/valpar blev superglada när jag kom hem från jobbet. Nu är alla rastade, matade och nattade. Men innan den sista punkten så var vi tvungna att busa av oss lite. H3 har varit på hugget hela dagen, Den här snutten filmades när han började varva ner.
Det här är ett energiknippe utan dess like. Ibland funderar jag på om han inte har umgåtts lite väl mkt med terriern för han är något så extremt envis denna valp. Ingen av de andra valparna kommer i närheten. Det här är den valp som framkallar mest skratt hon oss då han gärna struttar runt i köket och helt plötsligt halkar han till där vi nyss varit framme med moppen. Då sladdar han ihop till en hög och det är tydligen jätteroligt för när han kommer upp på fötterna igen så är det ännu större fart på honom än innan. Ingen annan av valparna kan heller bita en i tån som H4. Ibland gör det så extremt ont att man inte kan göra annat än att fösa bort honom på armlängds avstånd och säga till på skarpen. Då brukar han sätta sig ner och titta på en som om han begrundar det man sagt. I nästa sekund är allt som bortblåst och han går vidare med sitt liv med något annat. På detta sätt påminner han en hel del om vår Delah just för att hon också var en sån där valp som aldrig grävde ner sig. Han verkar än så länge ha ett psyke som heter duga.
Jag skulle vilja påstå att H3 är väldigt lik H2 i sättet och beteende. Han har också det där lugnet över sig som inte riktigt går att förklara. det enda som skiljer dem åt är utseendet men även där är de rätt lika varandra. H3 har bara mindre teckning och är inte vit på bröstet så som H2. Om H1 är en liten svart nallebjörn så är det här en stor ljus nallebjörn. Han brukar ligga i min famn en stund på kvällen och bli struken på magen. Han är nog faktiskt den enda av valparna som riktigt uppskattar det. Från att vara en valp som inte direkt har utmärkt sig hos oss så har han vuxit enormt och fortsätter att växa hos oss. Vi tycker mer och mer om honom för varje dag som går.
Jag brukar säga att det är de mörka valparna som hänger ihop och de ljusa som mest ligger för sig själva. Så har det varit från början och är så i viss mån än idag. H2 är nog den snyggaste valpen och har varit Johans favorit från dag 1. Jag har nog ingen åsikt eftersom jag inte har någon direkt favorit utan min favorit är aldrig samma valp från en dag till den nästa. Att han är Johans favorit säger nog en hel del eftersom det mesta i hans utseende är tvärs emot vad Johan brukar falla för (han är ljus). H2 verkar dock vara den valp som ärvt en hel del av Miras lugna temprament. Klart att han är busig precis som de andra men det vilar ett slags lugn över honom som inte direkt går att förklara, speciellt eftersom han inte är det minsta skygg.
Vår lilla H1 är en av våra trevligaste valpar, i alla fall enligt min mening. Han är busig precis som de andra men solklart bossigast. Han var mycket mindre än de andra när han föddes och kommer alltid att vara minst så länge som han bor hos oss. Hans storlek har dock aldrig hindrat honom utan han brottar lätt ner de andra valparna och tar kommandot. Han är även social med människor och kryper gärna upp i famnen och gosar ett tag.
Än så länge så skiljer han sig en hel del från sina syskon, det är H1 som man först lär sig att urskilja och så har det alltid varit. Han är betydligt mycket mörkare än sina syskon och ser ut som en liten svart nallebjörn. Jag har mina misstankar om vem han har ärvt sin päls av för han ser ut som en liten minikopia av vår Mira. Pälsen är inte av denna värld och han kan upplevas ha aningen brant stop just för att pälsen är så tjock.
Det har varit tyst ett par dagar men det beror inte på att vi inte har saker att berätta och visa er. Det är bara det att jag efter ett par dagars välbehövlig ledighet har börjat jobba igen.
Denna lilla kille är på G. Igår stod öronen på h4 rätt upp. Idag är det halvslok.
Jag tror det va i måndags som vi satt med Mira i lådan och helt plötsligt blev hon kvar efter att ha matat valparna. Det var då som vi fick uppleva något helt nytt. Hon är kanske inte den mest försiktiga men det klarar de av, hon om någon borde ju veta.
t1 har brottat ner lillebror, h4
Alla busar och h3 tittar lugnt på, än så länge är han en av de lugnaste.
Det är h4 som är "stjärnan" i filmen. Han tar sig en snabb titt på h3. Det är t1 som sitter i hörnet, h1 "gräver". Sen är det h2 som kommer in i bilden efter ett tag.
De flesta av våra valpar ska flytta rätt långt, därför har inte heller alla valpköpare möjlighet att komma och lära känna valparna så som vi skulle önska att de gjorde innan det är dags för flytt. Att komma förbi en gång för att välja valp är ungefär som att lotta, man lär inte känna en valp och dess mentalitet på ett par timmar. Alla valpar har ju dessutom, precis som människor, bättre och sämre dagar.
Lär känna oss så att vi får känna er. På så sätt lär ni även känna valparna, en blogg säger inte speciellt mkt. Vi känner oss båda rätt tillfreds med dem vi valt, nu vill vi även att ni ska känna er nöjda med oss. Vi vill ge er möjligheten att få den valp som är bäst lämpad för er.
h4 går lös på leksaken
h1 och jag tror att det är h2 men ibland är det svårt att se.
Det har varit en väldigt händelserik helg för valparna. Min kära mor och far var här över helgen och då passade vi på att bygga oss en valphage att ha ute så det var premiär i lördags. Det verkar vara väldigt skojigt det här med att vara ute. Det hoppas, skuttas och busas från alla håll och kanter. Något annat nytt i valparnas liv är den fina lilla vattenskålen som hänger i gallret. De har druckit vatten förr men det är förns nu de har helt fri tillgång till det utan risk för att kliva rakt i allt och spilla ut det. Skojigt det där med vatten tycker de men de har kanske inte riktigt kommit på det där med att lapa. Just nu är det mest doppa nosen i vattnet och sen slicka sig runt munnen som gäller.
h2 tar en välförtjänt tupplur
Ja valpfoder har valparna också börjat med. Det fanns först fem filmer med respektives första matupplevelse men det finns minst sagt oplanerade inslag i samtliga filmsnuttar så vi får se hur det blir med att lägga upp dem.
Idag har ingen av oss legat på latsidan trots att det har varit nära värmeslag. När jag steg upp i morse konstaterade jag att det verkligen var på tiden att valparna fick lite mer utrymme. Sagt och gjort, jag tog fram sågen och nu har lådan bara tre väggar och inga lister alls. Istället så finns det nu en liten hage utanför som valparna mer än gärna skuttar fram över och övar sina nyaste konster på. Valparna är även mer medvetna om oss. Vi sitter och pratar med dem flera gånger om dagen, vilket verkar uppskattas av såväl valpar som Mira (hon blir nämligen alltid kliad). De tycker att både tår och byxben är värsta grejen och smakar oerhört gott.
Men den som har gjort det största jobbet idag är nog ändå Johan. Han tog med sig röjsågen hem så nu liknar det mer tomt än skogsdunge här ute.
En sak som jag har tänkt lite på de senaste dagarna är ni som inte har möjlighet att komma hit och hälsa på oss speciellt ofta, eller ni valpköpare som bor lite längre bort. Vad är det ni vill veta om valparna? Vilka slags kort/filmer är det ni vill se?
Alla valpar är olika individer och det blir mer och mer tydligt för var dag som går. Är ni som jag som faller för den mörka lite kaxiga valpen eller gillar ni ljusa, den lite blyga, den busiga eller den mer äventyrliga?
Nu börjar det bli lite ålder i valparna och vi fäster oss mer och mer vid dem. Nu när valparna fått lite ålder i sig är det fritt fram att hälsa på. Vi har tjuvstartat fast det var en mjuk tjuvstart. Några av våra närmaste har vart på besök men det har mest rört sig om en snabb titt ner i lådan för att "ha sett dem" och sen till viktigare saker som kaffedrickning eller en provtur med Johans nya fyrhjuling. Ska jag vara helt ärlig så har nog den lockat mer än 5 söta små ludna vilddjur.
Innan jag glömmer det ännu en gång, här kommer en liten videosnutt från då vi avmaskade de små liven.
Det börjar verkligen bli dags att flytta valparna, snart kan inte ens valplådan hålla dem inne. Som vanligt är det samma gäng som är i farten. Tiken till vänster, h1 till höger och h4 som gör sitt bästa för att ta sig ur lådan.
Någon gång varje dag de senaste dagarna har vi släppt ner valparna en eller två i taget ner på golvet för att öva lite. Det har blivit många skratt för det har verkligen sett ut som bambi på hal is. Här är det h4 som försöker käka och h1 som klättrar.
Tidigt imorgonbitti blir det nog flytt till köket. Vi måste bara lösa problemet med vart vi ska ställa köksbordet först. Det är iaf tänkt att valplådan ska med men vi får se hur svärfar har byggt, ifall det går att ta bort fronten eller om han och Johan missade det när de designade.
Det händer faktiskt inte så mkt nu om dagarna, det enda är att valparna blir allt bättre på det som de tar för sig. Buset är mer fokuserat och stegen blir fler innan de tippar. De är även mer vakna till min och Johans fasa. Pigga och glada valpar är väl iofs roligt men inte när de har ett högljudt möte 4.00 som regel varje morgon och sedan ett kring 6.00 igen. Jag hoppas att det är övergående för förtsätter det såhär sparkar jag ut dem i köket till helgen.
Jag skulle egentligen ha lagt upp en liten film men vi har det rätt mörkt i vardagsrummet. Vi har morgonsol och det är nog varmt i huset utan den. Därför är det lite svårt att filma. Men jag ska försöka lägga upp en liten snutt när jag vågar dra upp markiserna.
Ikväll blir det premiärklippning av valparnas klor. Klorna börjar bli riktigt vassa och det känns inte speciellt snällt mot Mira att vänta med det.
Valparna gör framsteg varje dag nu. Om de går på en filt så fungerar framfarten riktigt bra, ögonen är nu även helt öppna på alla valparna och de kikar nyfiket på varandra. De har även börjat kivas och brottas lite med varandra. Dock ser det ut som lite halvhjärtade försök då de inte riktigt är på den nivån än.
Valparna har också lagt sig till med vanan att "yla" (Det är inte riktigt ylning men jag vet inget bättre ord för att beskriva det). Och Det ska jag säga är allt annat än trevligt då vi alltid har dörren mellan sovrummet och vardagsrummet öppen. Det är väldigt länge sedan (ok, bara 2 veckor) jag fick en hel natts sömn. Men och andra sidan så har man ju större koll samt att Mira trivs bättre då hon gärna kommer och ligger med oss andra en stund på kvällen. Nu vill jag bara att valparna ska bli större så att vi kan ha alla tillsammans. Alla dessa grindar håller på att driva mig till vansinne!
Det finns en av valparna som står ut lite bland de andra. Det är den ljusaste hanen med inte så mycket teckning (än så länge, men det verkar komma) Han går iaf på egna så äventyr. Bland annat så är han den enda som lyckats med bedriften att fastna mellan listen och väggen, så nu blir det läge att ta bort den. Jag skulle nog vilja påstå att han även är den lugnaste och tryggaste valpen.
h3 i en konstig pose, h1 i förgrunden
Igår så flyttade "extramatte" in och ska bo med oss i helgen. Det känns skönt då jag jobbar en hel del i helgen och Johans bror med familj är hemma från Norge, så han vill umgås med dem.
h2 och en nyvaken "extramatte"
Sedan så tänkte jag bjuda på en liten videosnutt från lådan. Jag tror bestämt det är h3 som "flyger" fram.
Jag tror inte på det här med ödet. Jag tror att varje människa är sin "egen lyckas smed" och om man vill ha något så fungerar det inte att sitta på rumpan och vänta på att det ska komma som ett brev på posten. Man måste aktivt kämpa och skaffa det man vill ha.
Vi som skriver i den här bloggen heter Johan och Elsa. Just nu lever vi i efterdyningarna av vår första valpkull med jämthunden Juhlinbäckens Asta. Denna blogg handlar om glädjen och utmaningen med att leva med tre hundar.
