Juhlinbäckens Asta

Under påsken förra året så märkte vi att Zelda hade börjat tappa en hel del hår. Vi kopplade detta då automatiskt till att det var något med fodret och försökte hitta något som fungerade. I maj bestämde vi oss dock för att ta kontakt med en veterinär som specialiserar sig på hud. Sagt och gjort så behövde hon bara ta sig en titt på Zelda och hon hade en teori om att det kunde röra sig om en sjukdom som heter Cushing. Det man gjorde var då att under en hel dag genomförde en sk kortisolhämning. Denna går ut på att man ger en spruta med dexametason vilket är en syntetisk form av kortison. Sedan tar man prover efter 3, 6 och 8 timmar för att se om binjurarna minskar sin egen produktion av kortisol för att "väga upp mot" dexametasonet. Det tredje provet visade 132.8nmol/l (ska ligga under 40nmol/l) och man kunde sammanfattningsvis konstatera att hon hade sjukdomen.

Zeldas Cushing beror troligtvis på att det sitter en liten godartad tumör i hjärnan vid hypofysen som "sätter den ur balans" så att den skickar fel signaler till binjurarna som i sin tur producerar för mkt kortison.

Några symptom för Cushing:

• Ökad törst
• Ökad urinering och svårt att hålla tätt
• Ökad aptit och bukförstoring
• Leversvikt
• Sockersjuka
• Håravfall
• Tunn hud
• Ökad pigmentering av huden
• Uttunning och muskler och svaghet
• Trötthet
• Ökad infektionsrisk

Vi upptäckte antagligen sjudomen väldigt tidigt och än så länge märker vi bara av symptomen som har med huden att göra (håravfall, tunn hud och pigmentering) samt att hon lättare får hudinfektioner. Detta leder till att vi varje tisdag duschar henne med ett desinficerande schampo (pyoderm).





Detta är inte alls så opopulärt som det ser ut utan fungerar faktiskt riktigt bra så länge som man duschar henne i riktigt varmt vatten.

Det har varit ett väldigt jobbigt år och någonstans har vi känt oss tvungna att fatta ett beslut om hur vi ska göra den dag man måste sätta in en medicin (vår veterinär rekommenderar Vetoryl). Efter senaste veterinärbesöket kändes det dock mkt bättre för hon är tydligen nästan oförskämt pigg och upplevs inte alls som en hund med Cushing. Det är inte ens säkert att vi kommer behöva sätta in medicin alls utan hon kan komma att leva ett normalt hundliv trots sjukdomen.

Till sommaren fyller Zelda 8 år och att människor som inte känner oss eller henne gissar på att hon är omkring 4 år tycker jag säger en hel del om hennes allmäntillstånd.

Jag gillar inte att ha fel och kan ibland ha lite svårt för att erkänna det så njut pappa.

Du har rätt, hon är nog en liten tiger ändå. På mer än ett sätt...