Juhlinbäckens Asta

Det var på sätt och vis en väldigt hemsk sommar med mkt jobb, stress och på tok för lite sömn. Men ändå var det den bästa sommaren i mitt liv, 1000ggr bättre än den sommaren vi skaffade Delah och flyttade till huset. Den sommaren var jag helt ledig och "vilade upp mig" inför plugget medan jag den här sommaren verkligen slet häcken av mig. Jag minns också hur otroligt jobbigt det var när sista valpen åkte, hur jag faktiskt grät och tänkte "jag ska aldrig utsätta mig själv för det här igen, det är för jobbigt". Men någonstans så inbillar jag mig att det är lite som att skaffa barn. Med tiden så glömmer man hur jobbigt och tungt det var och ser bara det fina i det hela, man längtar efter att få uppleva det igen. Jag vet inget om att föda barn men jag vet hur otroligt fantastiskt det är när det vankas valpar i familjen. Hur nervös man var innan, kring allt som skulle ordnas, för att något skulle gå fel. När väl dagen var där och den första valpen föddes minns jag hur fantastiskt det var att hålla honom i famnen för att värma honom och hur otroligt lycklig jag var.



Men även att allt som är jobbigt, vissa stunder kan vara väldigt påtagligt så saknar jag det. Jag längtar efter den dagen vi planerar en ny kull. Det skulle för min del gärna få vara i morgon men det finns ju ett liv som ska levas också. Ibland måste man ta en sak i sänder och dessutom i rätt ordning. Jag drömmer om det och hoppas att jag en dag får chansen att återuppleva det fantastiska med att ta en valpkull.















Varje valp tar en liten bit av ens hjärta, så mkt älskar man dem.

Tack för att ni vårdar dem och fortsätter älska dem precis som vi en gång gjorde ♥