Jakt för fullt
Det blir inte så ofta jag skriver nu.Precis som Elsa sa så är det egentligen bara när det händer nå som jag vill skriva. Helt enkelt för att det är ju bara då det är roligt att skriva och berätta om det.
Egentligen har det väl inte hänt så supermkt nu heller, men kan ju "dra" en liten redovisning av andra halvan från veckan som gick.
Fredag var egentligen inte särskilt intressant. Det regnade som tusan på morgon så då jagade vi inget. På eftermiddagen så släppte jag Mira. Hon behövde 30 sekunder på sig för att hitta älg.
Det började fint med ståndskall i ca 5 minuter innan det började gå sin väg. Älgarna hade ju hört bilen så ett ståndskall var inte mkt att räkna med. Efter raskt gångstånd blandat med sken in på grannmarken så var hon på väg tillbaka. Jag trodde ju så klart att hon var på väg till mig men 500 meter innan så skällde hon några ord och jag förstod att hon fortfarande hade älgarna framför sig. Det slutade så att kon och kalven gick över vägen 250 meter framför mig och Mira blev borta nån timme till utan att få något längre stopp på älgarna.
Lördag:
Delah hade vilat ett par dagar och var redo. Något trång i söket till en början men sen bättre. Jag hade siktat in mig på att gå mot en saltsten som det ofta är älg vid, och precis där kom upptaget samtidigt som himlen öppnade sig och regnet började vräka ner.
Tätt och fint skall i knappa 5 minuter innan älgen börjar röra sig bortåt. Jag hörde hur älgar lockade innan det började röra på sig och misstanken gick såklart till ko och kalv. Efter en "runda" av snabbt gångstånd i 10 minuter var kon (som jag då hade sett) tillbaka på upptagsplatsen och lockandet slutade höras.
Jag smög med det sakta gångståndet och tänkte att jag skulle hinna före älgarna till vägen som de hade riktning mot. Men tyvärr gjorde jag misstaget att passera dem lite för tidigt då de plötsligt fick för sig att gå snett bakåt från mig.
På 50 meter fick jag se kon och en välvuxen kalv utan att få skottläge. När de passerade mina spår så blev det raskt gångstånd tills de passerade rokån. Äventyret med de älgarna tog slut vid ån, men Delah kände nog till nån mer älg i krokarna för hon drog direkt å tog upp en ny älg. Denna gick över till grannlaget som inte kunde avgöra om det var en stor kalv eller en liten kviga. Så trots mkt närkontakt med älg så blev det inget skottläge.
Söndag: Mira hittade en "springare", som vi kallar dem. Det är älg som springer fort och långt så fort en hund kommer nära. Delah verkade trött i huvudet och hittade inget. Två dagars vila väntar för hundar och husse.
Egentligen har det väl inte hänt så supermkt nu heller, men kan ju "dra" en liten redovisning av andra halvan från veckan som gick.
Fredag var egentligen inte särskilt intressant. Det regnade som tusan på morgon så då jagade vi inget. På eftermiddagen så släppte jag Mira. Hon behövde 30 sekunder på sig för att hitta älg.
Det började fint med ståndskall i ca 5 minuter innan det började gå sin väg. Älgarna hade ju hört bilen så ett ståndskall var inte mkt att räkna med. Efter raskt gångstånd blandat med sken in på grannmarken så var hon på väg tillbaka. Jag trodde ju så klart att hon var på väg till mig men 500 meter innan så skällde hon några ord och jag förstod att hon fortfarande hade älgarna framför sig. Det slutade så att kon och kalven gick över vägen 250 meter framför mig och Mira blev borta nån timme till utan att få något längre stopp på älgarna.
Lördag:
Delah hade vilat ett par dagar och var redo. Något trång i söket till en början men sen bättre. Jag hade siktat in mig på att gå mot en saltsten som det ofta är älg vid, och precis där kom upptaget samtidigt som himlen öppnade sig och regnet började vräka ner.
Tätt och fint skall i knappa 5 minuter innan älgen börjar röra sig bortåt. Jag hörde hur älgar lockade innan det började röra på sig och misstanken gick såklart till ko och kalv. Efter en "runda" av snabbt gångstånd i 10 minuter var kon (som jag då hade sett) tillbaka på upptagsplatsen och lockandet slutade höras.
Jag smög med det sakta gångståndet och tänkte att jag skulle hinna före älgarna till vägen som de hade riktning mot. Men tyvärr gjorde jag misstaget att passera dem lite för tidigt då de plötsligt fick för sig att gå snett bakåt från mig.
På 50 meter fick jag se kon och en välvuxen kalv utan att få skottläge. När de passerade mina spår så blev det raskt gångstånd tills de passerade rokån. Äventyret med de älgarna tog slut vid ån, men Delah kände nog till nån mer älg i krokarna för hon drog direkt å tog upp en ny älg. Denna gick över till grannlaget som inte kunde avgöra om det var en stor kalv eller en liten kviga. Så trots mkt närkontakt med älg så blev det inget skottläge.
Söndag: Mira hittade en "springare", som vi kallar dem. Det är älg som springer fort och långt så fort en hund kommer nära. Delah verkade trött i huvudet och hittade inget. Två dagars vila väntar för hundar och husse.
