Nu när skolan börjat igen är det fortfarande lika fullt upp som det jag varit hela sommaren. Det är bara så att det numera krävs en helt annan typ av planering då det är självständigt jobb som gäller. Inte minst märks det på att det är allt färre lektioner nu när jag läser kurser på avancerad nivå. Tungan rätt i mun leder till att hundarna inte får den tid och uppmärksamhet de förtjänar med det är ju bara tillfälligt. På måndag är det ju årets viktigaste dag (om du frågar Johan) och då kommer de få agera.
Idag steg vi upp i tid och åkte ut på ön för att plocka bär. Det blev inte någon större mängd men vi passade samtidigt på att släppa Delah. Det uppskattades.
Efter det blev det ett besök hos Johans pappa för att skölja av hunden innan vi åkte och köpta halva djuraffären.
Ok, jag erkänner att vi visste om det redan förra söndagen. Det är bara det att det alltid kan hända saker innan det blir officiellt. Delah är i alla fall en av totalt 41 hundar som startar på KM uppe i Överkalix. För er som inte har så stor koll kan jag berätta att det är vinnaren av den tävligen som kvalificerar sig till SM. Det är också den tävlingen som Mira kom 3:a i 2009. Nu är ju inte Delah någon Mira och i det här fallet får vi hoppas att det är en bra sak.
Även om Delahs söndag förra veckan kanske inte var den bästa så var det en annan kille som hade en riktigt bra dag. Acko var på sin första utställning och kom hem med ett VG och superfin kritik. Att en junior har lite valpiga rörelser är ju inte direkt någon nyhet så husse var extremt nöjd med insatsen.
Ni har väl inte missat att jag mer eller mindre gått och blivit en paparazzi? Här kan ni se bilden på Delah och här finns bilden på en mkt stilig ung herre vid namn Frodo.
Hipp hipp hurra till Johan som idag blir ett år mindre ung. Dagen startade bra med paket på sängen och sedan iväg till Överkalix för utställning. Det var en tuff men ändå rätt så rättvis domare. Delah fick ett very good, inte direkt det vi åkte dit för men det är sånt man får ta ibland. Det var absolut ingen dålig kritik utan det var helt enkelt pälsen som inte höll. Sen gynnade det henne säkert inte med en hypernervös matte som skulle ställa för första gången.
Sen efter BIS-finalen så var det lottning till KM i höst. Vi var däremot tvungna att åka hem eftersom det vankades tårta och gäster. Nu hoppas vi bara på att vi får åka tillbaka tillbaka i höst och kicka ass. För när det väl kommer till kritan så är det ju för jaktens skull som vi har henne.
Sen har det hänt en hel massa andra bra saker idag men det tar vi sen.
Min kära mor hävdar jag jag har de konstigaste gröna fingrar som finns. Det är alltså ett mirakel att jag kan ha så pass fina blommor med tanke på hur gravt jag missköter dem. Jag har mest tyckt att det varit en komisk kommentar men idag fick jag bevis
Mitt ute på gräsmattan där knappt gräset vill växa bor det tre små penséer.
Simning har stått högst på träningslistan de senaste månaderna. Cyklingen har kommit i andra hand, speciellt när det har varit så varmt ute. Sen så har vi båda två märkt att hundarna både mår och ser bättre ut av simningen. Nu i löptider så vågar vi däremot inte símma med dem. Båda två har blivit riktigt duktiga på inkallning men vi är nu i läget att vi inte vågar riskera en rymning. Därför testade vi nu ikväll något annat.
Mira är inte hunden som normalt sett drar så hon verkade mest tycka att det var konstigt och besvärligt. Delah däremot tvekade inte mkt utan det var mer eller mindre full fart från början. Men slita... det fick hon göra.
Vi som skriver i den här bloggen heter Johan och Elsa. Just nu lever vi i efterdyningarna av vår första valpkull med jämthunden Juhlinbäckens Asta. Denna blogg handlar om glädjen och utmaningen med att leva med tre hundar.
